Outsmart your brain - Överlista din hjärna

OUTSMART YOUR BRAIN - Why Learning is Hard and How You Can Make it Easy eller
ÖVERLISTA DIN HJÄRNA - Varför Inlärning är svårt och Hur man kan göra det lätt.

Författare: Daniel T Willingham
LÄRA UT LÄRA IN
teach      learn

Vi erövrar nya kunskaper genom det vi ser, hör, gör – och upplever. Hur förstår vi nya kunskaper? Min förhoppning är att jag lyckats tillgodogöra mig bokens kompletta fantastiska innehåll. Min strävan är att jag på svenska kunnat formulerat detta så, att så många elever som möjligt, så tidigt som möjligt i den svenska grundskolan och gymnasieskolan, själva skall kunna ta del av det. Naturligtvis hela tiden vid behov stöttade av sina lärare.

Våra hjärnor strävar alltid instinktivt efter att hitta den minst ansträngande metoden att lösa den aktuella uppgiften. När uppgiften är LÄRANDE måste vi, för att KUNNANDET skall bli bestående, bli en aktiv del av vår personlighet, ÖVERLISTA våra hjärnor, så att de väljer metoder, som kräver mer och/eller skiftande arbetssätt. Det räcker inte att minnas de nya kunskaperna en kort tid. Professor Willingham sammanfattar själv i sin boks titel sin målsättning: ÖVERLISTA DIN HJÄRNA – VARFÖR ATT LÄRA SIG ÄR HÅRT ARBETE OCH HUR DU KAN GÖRA DET LÄTT.

Jag kommer i min handledning till ALLA ELEVER att presentera råden till eleverna under rubriken LÄRTIPS. Gå igenom LÄRTIPSEN och du bör, som elev i ditt lärande, använda så många som möjligt av dem, de som är effektivast för dig. I den del av min handledning, som riktar sig till alla dem, som undervisar större eller mindre elevgrupper presenteras råden under rubriken RÅD TILL LÄRAREN. När du planerar din lektion/föreläsning så håll LÄRTIPSEN aktuella och underlätta för dina elever att praktiskt följa dem: påminnelser och lämpliga pauser, m.m. Som elev är det bra att läsa även de råd, som riktar sig till läraren. Det gör det lättare att identifiera och tillgodogöra dig lärarens målsättning.

Boken vill visa hur du som studerar, oavsett ålder och personlig intellektuell förutsättning, med din lärares hjälp, genom att överlista din hjärna kan lära dig mer och snabbare. Dessutom hur dina nya kunskaper stannar kvar i minnet under längre tid. Boken innehåller 14 kapitel.

Denna sammanfattning visar vilka arbetssätt professor Daniel T Willingham stödd av många kollegor, förordar. Boken är den viktigaste jag läst och rekommenderas varmt!
Många av tipsen underlättar också kraftigt allt det lärande, som vi som vuxna i våra respektive vardagar behöver, i privatlivet såväl som yrkeslivet.

Kapitel 1 Hur förstår vi det vi hör? Tips till elever nr 1-5. Råd till lärare nr 1-6.
Kapitel 2 Att anteckna på olika sätt ökar möjligheten att förstå och minnas. Tips till elever nr 6-8 Råd till lärare nr 7-11
Kapitel 3 Hur man lär sig av Laborationer, Aktiviteter och Demonstrationer. Tips till elever nr 9-20 Råd till lärare nr 12-16
Kapitel 4 Hur du förtydligar dina anteckningar. Tips till elever nr 21-25 Råd till lärare nr 17-20
Kapitel 5 Hur läser man svåra böcker? Tips till elever nr 26-29 Råd till lärare nr 21-25
Kapitel 6 Hur förbereder man sig för ett slutprov? Tips till elever nr 30-41 Råd till lärare nr 26-29
Kapitel 7 Hur vet du, när du är färdig för en redovisning? Tips till elever nr 42-46 Råd till lärare nr 30—33
Kapitel 8 Strategier inför en kunskapsredovisning. Tips till elever nr 47-55 Råd till lärare nr 34-37
Kapitel 9 Vad man kan lära sig av tidigare misslyckade prov. Tips till elever nr 56-60 Råd till lärare nr 38-42
Kapitel 10 Hur du planerar ditt arbete. Tips till elever nr 61-67 Råd till lärare nr 43-45
Kapitel 11 Hur du kan minska lusten att skjuta upp arbetet. Tips till elever nr 68-75 Råd till lärare nr 46-49
Kapitel 12 Hur du behåller koncentrationen. Tips till elever nr 76-85 Råd till lärare nr 50-51
Kapitel 13 Hur får man som elev självförtroende? Tips till elever nr 86-89 Råd till lärare nr 52-55
Kapitel 14 Hur minskar man sin oro? Tips till elever nr 90-94 Råd till lärare nr 56-60

KAPITEL 1
Hur förstår man undervisning?

Lärtips 1
Försök upptäcka lärarens disposition: huvudsaker, stödjande argument och slutsatser. Om målet är att kunna utföra något, fråga efter exempel på i vilka sammanhang.
Lärtips 2
Att lära sig av en lektion kräver AKTIVT tänkande. Eleven måste bli MEDARBETARE till läraren.
Lärtips 3
Anteckna vid alla tillfällen att LÄRA. Behåll alltid dina egna anteckningar vid sidan av de av läraren eventuellt erhållna sammanfattningarna.
Lärtips 4
Andra gången du tar del av ett innehåll, lyssnar till det, läser det, eller upplever det är det LÄTTARE ATT FÖRSTÅ. Planera vid varje lärande vilket som är möjligt för dig: att lyssna, Att läsa först, eller försöka göra först.
Lärtips 5
Lär dig skilja irriterande frågor, som bara framhäver frågeställarens kunskaper och som bara tar tid att svara på, och sakfrågor, där svaren kan vara viktiga för flera andra lyssnare.

Råd till lärare 1
Starta alla lektioner, riktade till små eller stora grupper, med skriftlig översikt över planeringen.
Råd till lärare 2
Anknyt till översikten, när du byter till ny del av ämnet, med ett muntligt obs!
Råd till lärare 3
Förstärk den skriftliga översikten – med muntliga påminnelser.
Råd till lärare 4
Ställ frågor, som tvingar lyssnarna att använda den information de redan fått, för att de skall förstå, om de tillgodogjort sig den.
Råd till lärare 5
Uppmuntra till frågor, genom att med ditt ansiktsuttryck och kroppsspråk visa att du uppskattar frågor.
Råd till lärare 6
Tala vid lämpliga tillfälle om, att du uppskattar frågor.

KAPITEL 2
Att anteckna på OLIKA sätt ökar möjligheten ATT FÖRSTÅ OCH MINNAS.

Lärtips 6
Allt som stör under en lektion är onödigt! Om du är väl förberedd både om förväntat innehåll, och med det material du behöver för att kunna anteckna: penna anteckningsmaterial m.m, underlättar det avsevärt.
Lärtips 7
Om du förväntar dig många DETALJER av dagens lektion – ANTECKNA MYCKET. Om syftet är att du skall FÖRSTÅ - ANTECKA SAMMANHANG, formulerade med dina egna ord.
Lärtips 8
Även om du har möjlighet att anteckna snabbare med hjälp av en dator, innebär den så många störningseffekter, att det ändå är effektivare att göra det för hand.
Lärtips 9
Komplettera så snart som möjligt om dina anteckningar är tillräckligt tydliga för att du skall förstå dem efter ett antal timmar eller dagar.
Lärtips 10
Använd inte en förtryckt uppställning för att fylla i dina anteckningar : att välja rätt plats tar för mycket uppmärksamhet från lyssnandet. Skriv på varannan sida. Högersidan mittemot är till för kommande reflektioner om vänstersidans anteckningar.
Lärtips 11
Om du behöver använda förkortningar, använd för dig välkända. Det ökar möjligheten för dig att förstå och bearbeta dina anteckningar.
Lärtips 12
Om det av lärarna erbjuds utskrifter av deras framställning eller inspelningar minskar det dina ansträngningar att göra fullständiga anteckningar. Svårigheterna med kompletteringar, som då behövs, har visat sig vara mycket tidskrävande. Det positiva slutresultatet uteblir ofta. Fall inte för frestelsen! Ta emot materielat men minska inte det egna antecknandet.

Råd till lärare 7
Vad alla lärare bör beakta, TALA långsamt.
Råd till lärare 8
Tala om när något bör skrivas i anteckningarna och ge eleven tid att skriva.
Råd till lärare 9
Dela ut kopior på uppställningar och siffror, så att eleven vet vad de inte behöver anteckna.
Råd till lärare 10
Kom ihåg att eleven antecknar så mycket som möjligt innan hen vet om det behövs eller ej för att förstå syftet med lektionen.
Råd till lärare 11
Att avråda elever att använda datorer för anteckningar har nämnts i flera tips. Glöm dock inte att en del av våra elever använder dem också för andra ändamål, fysiska eller psykiska problem. De skall naturligtvis få ha dem kvar utan att behöva ange skäl i klassrummet.

KAPITEL 3
HUR MAN LÄR SIG av: Laborationer, Aktiviteter och Demonstrationer.

Lärtips 13
Aktiviteter är ofta trevliga avbrott, men kom ihåg att du är där för att lära dig något, så försök att i förväg veta vad och fokusera på det.
Lärtips 14
En kort aktivitet, som får dig att tänka ”aha” är förmodligen avsedd att få dig att förstå en komplicerad tanke. Fråga om du inte förstår!
Lärtips 15
Om du får steg för steg instruktioner är målet att du skall lära dig att följa detaljrika anvisningar, eller något mycket invecklat och abstrakt. Försök förstå vilket.
Lärtips 16
Välj arbetsuppgift utifrån vad du vill lära dig, inte alltid svaret. Fråga om råd under arbetet och värdera arbetsmetoden inför nästa uppgift.
Lärtips 17
Om målet för övningen är att öka din förmåga räcker det inte att upprepa det ofta. Utvecklingen kräver momentvis genomtänkt övning.
Lärtips 18
Om målet för en aktivitet är, att du skall få nya erfarenheter, som är svåra att tillgodogöra dig på annat sätt. Anteckna vad du förväntar dig av upplevelsen. Sammanställ skriftligt skillnaden mellan det du väntade dig och vad du upplevde. Då har du tydliggjort dina nya kunskaper.
Lärtips 19
Att göra anteckningar under en pågående aktivitet kan kännas obekvämt och onödigt. Gör dem då omedelbart efter. ”Glömska” försvinner inte av något sätt att LÄRA.
Lärtips 20
Att skapa och leda aktiviteter som ger LÄRANDE som resultat är svårt både att konstruera och att utvärdera resultat av. Hjälp läraren genom att berätta hur du tycker att det går och om vad du lär dig. Läraren kommer vid behov att stödja dig med kompletterande frågor.

Råd till lärare 12
Redogör för eleverna vad de förväntas lära sig av aktiviteten. Berätta vad de skall uppmärksamma särskilt.
Råd till lärare 13
Om en aktivitet kräver förberedelser, ge eleverna en lista på vilka.
Råd till lärare 14
Om eleverna oroar sig för om de är på rätt väg. Ge dem kompletterande instruktioner och tydliga råd för det fortsatta arbetet. Övertyga dem om att det inte enbart är slutresultatet som är viktigt utan att ha LÄRT sig arbetsmetoden.
Råd till lärare 15
När du startar ett projekt. Glöm inte att du måste undervisa om HUR man skall arbeta - arbetsmetoderna.
Råd till lärare 16
Om du startar ett grupparbete. Du måste gå igenom olika sätt att fördela arbetet och hur gruppen kommer fram till ett gemensamt resultat. Ett resultat med olika invändningar emot är dock ändå ett resultat.

KAPITEL 4
Hur du förtydligar dina anteckningar

Lärtips 21
Efter lektionen försök identifiera de olika delarna av lektionen i dina anteckningar. Rita en Bild, ett Träd eller en MINDMAP, som visar hur de olika idéerna hänger ihop och påverkar varandra, viktiga eller mindre viktiga.
Lärtips 22
Använd din sammanställning av hur lektionen var disponerad för att komma på vilka anteckningar du saknar. Gå igenom kurslitteratur. Fråga andra elever.
Lärtips 23
Starta eller gå med i en befintlig grupp för att få hjälp att fylla på saker du missat i dina egna anteckningar. Förtydliga också uppställningarna med hjälp av andras idéer. En fast tid i veckan och 3 till 6 deltagare rekommenderas.
Lärtips 24
Är du orolig inför att be din lärare om hjälp med de delar av dina anteckningar som inte är fullständiga? Börja med att kortfattat beskriva, vad du tack vare läraren lyckats med och sedan vad du saknar.
Lärtips 25
Att skriva om dina anteckningar så att de blir snyggare ger ingen ökad förståelse eller förbättrat minne av dem. Först när du hela tiden reflekterar över innehållet i dem ger det också resultatet.

Råd till lärare 17
Använd tipsen i kapitel 1 och 2, som ger eleven mesta möjliga sakkunskap och insikt i hur lektionerna är disponerade.
Råd till lärare 18
Hjälp eleverna att förstå om deras anteckningar inte är fullständiga. Ställ enkla frågor och be att de kontrollerar om svaren finns med i anteckningarna.
Råd till lärare 19
Underlätta för eleverna att skapa studiegrupper för att jämföra anteckningar.
Råd till lärare 20
Överväg noga om du vill skriftligt komplettera elevernas anteckningar. Det ger både för- och nackdelar.

KAPITEL 5
Hur läser man svåra böcker?

Lärtips 26
Att läsa och stryka under i en obekant text är en dålig strategi. Du har svårt att bedöma vad som viktigare än annat. Skaffa dig först en översikt över innehållet så att du vet vilken kunskap du söker: skumläs texten, läs underrubriker, titta på bilder, formulera dina frågor, läs och sammanfatta och gör täta återblickar.
Lärtips 27
Metoder för lärorikt läsande inspirerar dig att fokusera på innehållet och att sätta upp tydliga mål för vilka nya kunskaper och idéer läsningen skall leda till, eller hur varförfrågor till fakta / och / eller påståenden kan hjälpa.
Lärtips 28
Anteckna de tankar som föddes av dina tankar för lärande i Tips 27. Då blir dina anteckningar mycket användbara för kommande redovisningar.
Lärtips 29
Precis som jag tidigare försökt tydliggöra hur HÅRT ARBETE det är att LÄRA GENOM att LYSSNA vill jag också poängtera att LÄRA GENOM att LÄSA kräver samma aktivitet och engagemang och samma typ av ANTECKNINGAR.

Råd till lärare 21
Ta inte för givet att dina elever, hur långt de än kommit i sina studier, är kunniga om strategierna för LÄRANDE GENOM att LÄSA, Tips 27. Du måste undervisa om dem.
Råd till lärare 22
Om eleverna ger sken av att förstå mer än de gör. Se råd 18.
Råd till lärare 23
Undervisa också om hur man inte bör göra för att slippa djupläsning som är tidskrävande, t.ex att bara läsa sammanfattningar eller övningsuppgifter. Det ger inte tillräckliga kunskaper.
Råd till lärare 24
Var tydlig med VARFÖR du föreslår en viss text för läsning före en lektion.
Råd till lärare 25
Om den föreslagna texten kräver djupläsning och inte bara faktainsamling, måste tiden eleverna får, inför det fortsatta resonemanget, vara tillräcklig.

KAPITEL 6
Hur förbereder man sig för ett slutprov? Att MINNAS inlärd FÖRMÅGA att återge tankar och genomtänkt uppställning underlättar. En tredje metod för att minnet ska bli bättre är att TESTA det regelbundet.

Lärtips 30
Kom ihåg att de vanligaste sätten att förstärka minnet tyvärr är mer eller mindre ineffektiva. Att återberätta för sig själv, ny genomläsning av texten, att skriva av dina anteckningar eller stryka under i dem ger inte bästa möjliga resultat.
Lärtips 31
Tipsen i kapitel Ett till Fem är formulerade så att de visar exakt vad DU har som mål att LÄRA DIG. Genom att göra det ger de dig också en bra start för att du skall minnas det, men leder när det gäller förmågan att MINNAS ALLT inte ända fram.
Lärtips 32
Den perfekta studieguiden skall vara så fullständig som möjligt. Den skall innehålla tydliga kunskapsmål och frågor, som visar att du tillgodogjort dig dem, både faktafrågor och frågor där du får visa att du förstått sammanhang. Ju fler dagar du har till ditt förfogande för att gå igenom din guide inför ditt prov desto mer kommer du att MINNAS.
Lärtips 33
Använd aldrig frågor eller sammanfattningar gjorda av någon annan, varken av en medlem i din stödgrupp eller av någon som vill sälja färdiga studieguider inom just det område du studerar. Att skapa din egen guide är ett mycket effektivt SÄTT ATT LÄRA OCH MINNAS.
Lärtips 34
Kunskaper som inte kräver att du förstår, ger sammanhang, är svåra att minnas. Ställ frågor på innehållet. Formulera dina frågor som ”Varför” - eller ”Hur” frågor så svaren måste innehålla en förklaring. Ett annat sätt att förstärka minnet är att du att själv RITAR en BILD över svar och sammanhang.
Lärtips 35
Minnesknep kan användas för att minnas detaljkunskaper. Det kan vara ett välkänt ord vars stavning ger dig indikationer till det du vill minnas, eller något du upplevt m.m. Använd dem inte förrän du gett upp dina försök att inse det meningsfulla med dina nya kunskaper, se Tips 34.
Lärtips 36
Använd din studieguide för att besvara dina frågor. Läs inte frågorna först och besvara dem gärna i annan ordning än de står i guiden. Svara på frågorna med hög röst och formulera svaren som om du undervisar någon annan.
Lärtips 37
LÄRSTILAR är: olika sätt att lära. Alla lär sig på olika sätt och behöver olika LÅNG TID. Tillämpa så många som möjligt av Tipsen i boken. Fortsätt använd de Tips som du upplever ger bäst resultat i kunskaper. Det förstärker din förmåga att minnas. Du behöver inte sätta en rubrik på hur just du lär dig bäst. Ingen av lärstilsrubrikerna: att lära sig genom att SE, HÖRA eller GÖRA täcker alla dina sätt och kombinationer av dessa.
Lärtips 38
Träffas i er grupp när ni är färdiga och ställ era frågor till varandra. Små skillnader i svaren ger ännu fylligare minnen för fullständiga svar.
Lärtips 39
Intensivläsning innebär, att du använder tiden, som du kan anslå till ett visst studieavsnitt, till ett tillfälle. Fördelar du samma tidsmängd till olika tillfällen, gärna med nattsömn emellan får du bättre och längre bestående resultat. Sömn är bra för INLÄRNING och MINNE.
Lärtips 40
Det bästa sättet att förstå att generella kunskaper är användbara för att lösa olika problem hämtade från olika områden är att spara exempel på hur de använts.
Lärtips 41
Om lösningen på ett problem består av flera olika steg. Försök att identifiera de olika stegen. Det underlättar när du vill lösa kommande, kanske liknande frågeställningar.

Råd till lärare 26
Berätta för eleverna vad som är viktigt och som bör komma upp vid kommande prov och redovisningar.
Råd till lärare 27
Prata med eleverna om värdet och eventuell brist på trovärdighet i information de fått av andra.
Råd till lärare 28
Ge råd om hur man konstruerar en bra studieguide.
Råd till läraren 29
Använd tekniker som övningsfrågor och repetitioner under tiden i klassrummet.

KAPITEL 7
Hur vet du när du är färdig för en redovisning?

Lärtips 42
Att KUNNA – BEHÄRSKA ett ämnesområde innebär att kunna förklara det för någon annan. Det räcker inte med att förstå någon annans förklaring.
Lärtips 43
Att läsa samma text en gång till kan öka din förståelse av den. Tyvärr ger omläsningen dig också en felaktig känsla av att du behärskar innehållet och får dig att tro att du associerar till andra närliggande kunskaper vilket är precis det, som din redovisning bör innehålla, men som din kunskap inte räcker till.
Lärtips 44
För att övertyga dig om att du verkligen behärskar ett kunskapsområde måste du vänta några timmar, gärna till nästa dag, med att ställa dina frågor och formulera svaren noga och svara med hög röst. Jämför med tidigare tips om studieguide och att LÄRA SIG med hjälp av att konstruera frågor.
Lärtips 45
Använd gärna gamla prov för att ta reda på vilken typ av FRÅGOR som ställts. Vilka områden som tas upp ändras dock ofta år från år. Detta ger dig alltså ingen ledning om huruvida DINA KUNSKAPER är tillräckliga.
Lärtips 46
Fortsätt arbeta med ett kunskapsområde, när du tror att du kan allt. s.k. ÖVERINLÄRNING. Arbeta med innehållet ytterligare tid för att minska effekten av GLÖMSKAN, som alltid minskar vad du MINNS under tiden fram till redovisningen.

Råd till lärare 30
Låt eleverna i klassrummet uppleva skillnader mellan att förstå, när någon annan förklarar, och att förklara, så att någon annan förstår. Hjälp eleverna att inse, att det de KAN inte alltid räcker för att förklara så att andra förstår. Visa dem hur de kan undersöka om deras kunskaper är tillräckliga.
Råd till lärare 31
Hjälp eleverna att avgöra om det de kommer ihåg är rätt eller fel.
Råd till lärare 32
Uppmana eleverna att noggrant kontrollera om kunskaperna räcker.
Råd till lärare 33
Informera eleverna om vilken typ av kunskap de behöver för att lyckas på provet.

KAPITEL 8
Att tänka på inför en kunskapsredovisning.

Lärtips 47
En kort checklista hjälper dig så du inte missar poäng på grund av slarv. Läs instruktionerna noga. Beräkna tidsåtgången så att du hinner med alla frågorna. Läs hela frågan noga innan du börjar fundera över svaret. Se till att du har tid kvar för att gå igenom dina svar både språkligt och innehållsmässigt före inlämning.
Lärtips 48
Du kan undvika att bli nervös inför eller i en redovisningssituation t.ex. genom att : Undvik att dricka kaffe. Isolera dig från andra, använd öronproppar, fördjupa dig i dina anteckningar. Djupandas och intala dig att du kan det du skall eller ta sällskap av någon som vet att du ”kan”.
Lärtips 49
Försök att tänka på platsen där du lärde dig det du inte minns.
Lärtips 50
När du har svårt att komma på kompletterande fakta inom ett kunskapsområde. Tänk efter om de fakta du minns möjligen ingår i ett tema. Fler fakta med anknytningar dyker då ibland upp i minnet.
Lärtips 51
Om du inte är säker på vilket som är rätt svar på en fråga, Lägg den åt sidan. Ta upp den igen efter 5 till 10 minuter och om det behövs igen och igen. Blir du inte säker, välj det svar du har mest förtroende för. Inte det som dök upp först.
Lärtips 52
Var försiktig med svar som ”poppar upp”, dyker upp i ditt minne när du läser en fråga. Kontrollera om det verkligen är det som efterfrågas.
Lärtips 53
Om du har svårt att förstå en fråga skall du be läraren om råd. Var då noga med att förklara vad du förstår, för att övertyga läraren om vad du kan, och bara behöver hjälp med att förstå resten av frågeställningen och inte letar efter hjälp med hela problemet.
Lärtips 54
Har du problem med en flervalsfråga? Försök att besvara frågan innan du har läst svarsalternativen. Om du hittar ett SVAR, som liknar det föreslagna år du på god väg. Om du inte hittar något gå tillbaka till frågan för att hitta det mest trovärdiga svaret.
Lärtips 55
En utredande essäfråga kräver mycket eftertanke och organisation innan svaret sammanställs och formuleras. Ta fram relevanta fakta, ordna dem så att du visar sammanhangen mellan dem och hur din berättelse slutar. Först då börjar du skriva. Då kan du koncentrera dig på ordval, sammanhang och längden på dina meningar.

Råd till lärare 34
Välj rätt sorts frågor för att kontrollera vilka sorters kunskaper du efterfrågar. Fylla i uteslutna ord och korta svar eller frågor som ger faktakontroller. Essäfrågor visar om eleven förmår ANALYSERA och tänka KRITISKT.
Råd till lärare 35
Gå igenom väldigt noggrant med hela gruppen hur ett kommande prov är upplagt.
Råd till lärare 36
Underlätta för eleverna att förstå, vilka kunskapsområden de måste behärska, för att lyckas.
Råd till lärare 37
Blanda inte in kulturella kunskaper eller allmän information i dina frågor.

KAPITEL 9
Hur man drar nytta av tidigare prov.

Lärtips 56
Ta reda på varför du svarade fel eller inte alls på en del av frågorna i det senaste provet. Berodde det på att du inte förväntade dig frågor på det innehållet? Berodde det på att du inte förstått den delen och / eller att den saknades i dina anteckningar och din studieguide? Det fanns i din studieguide men du kom inte på det. Du missförstod frågan och gav fel svar. När du vet varför du misslyckades vet hur du skall förbereda dig bättre inför nästa prov.
Lärtips 57 Fundera över varför ditt svar på en essäfråga fick ett sämre betyg än väntat. Räckte inte innehållet i dina anteckningar och studieguiden? Fanns inte olika alternativ med – både positiva och negativa. Organiserade du dem inte så att de förklarade ditt slutliga ställningstagande? Blandade du in för mycket egentligen sidoinformation, så att ditt ställningstagande blev otydligt? Om du inte förstår varför du inte fick förväntat resultat diskutera med andra i din studiegrupp och / eller fråga din lärare. Allt för att öka dina möjligheter inför nästa provtillfälle.
Lärtips 58
Oftast, när du upplever att en fråga är svår att ge ett fullständigt svar på, beror det på att du saknar en del av behövda kunskaper. Frågan är sällan bristfälligt formulerad, men dina associationer räcker inte.
Lärtips 59
En avgörande skillnad mellan elever, som ofta lyckas på prov, och de som oftare misslyckas är att de senares ambition inte är att lära sig av sina misstag. Vilka tidigare tips har du följt – vilka inte? Framgångsrikt lärande med bestående resultat innebär hårt arbete för de flesta.
Lärtips 60
Du föreställer dig kanske att framgångsrika elever inte gör många misstag. Det gör de men det som gör dem framgångsrika är att de strävar efter att identifiera dem och lära sig av dem.

Råd till lärare 38
Formulera en provmodell tillsammans med eleverna, så att de blir vana vid hur frågor kan vara formulerade.
Råd till lärare 39
Undervisa om skillnaderna på olika svarsalternativ. Varför vissa svarsformuleringar är godkända och andra inte.
Råd till lärare 40
Att möta elever en i sänder är mycket tidskrävande, men kan vara mycket väldigt för att hjälpa dem övervinna problem i deras lärande.
Råd till lärare 41
Kom ihåg att några elever i din grupp kan ha problem som de har svårt att berätta om för dig.
Råd till lärare 42
Kom ihåg att dina ord ibland väger tyngre för dina elever än du kan föreställa dig.

KAPITEL 10
Sannolikheten för att din planering håller både tidsmässigt och ekonomiskt kan öka. Planera inte för ditt projekt, till exempel ditt lärande, för att få veta, när det skall vara färdigt. Planera för hur mycket tid du kan lägga per dag / vecka för att nå målet. Då får du en realistisk uppfattning om, när det kan vara klart och kan göra önskade justeringar under arbetet.

Lärtips 61
Sov tillräckligt mycket. Tillräcklig sömn är en förutsättning för att tänka och behålla koncentrationen. Brist på sömn orsakar också att du glömmer det du lärde dig dagen innan. De flesta tonåringar behöver i genomsnitt 8 till 10 timmars sömn per natt och vuxna 7 till 9 timmar. Vid vilken tid du vaknar på morgonen är svårt att förändra. Du kan påverka vid vilken tid på kvällen du blir sömnig. Att sova längre innebär att somna tidigare. Ge kroppen tydliga signaler om att det är dags att sova. Inför fasta rutiner vid sänggående: borsta tänderna, ta på dig det du sover i, minska belysningen och läs något ett par minuter. Din kropp har uppfattat signalerna och börjat gå ner i varv. Titta inte på bilder i t.ex. telefon. Det har motsatt effekt och stimulerar hjärnan till uppiggande associationer. När du lagt dig – ligg kvar med slutna ögon. Tänk: ”Jag vilar mig i alla fall”. Gå inte upp även om du tycker sömnen dröjer! När du bestämmer din nya tid att somna: börja med en halvtimme tidigare. När din kropp har vant sig, ta en ny halvtimme o.s.v. Komplettera gärna med 20 minuters sovstund någon gång under dagen.
Lärtips 62
Planera din tid för studier, ett visst antal timmar om dagen med start vid samma tid varje dag. Det ger dig möjlighet att ibland inför en redovisning öka din insats. Du kan ligga före och slipper uppleva studiestress.
Lärtips 63
Om du inte redan använder en kalender, börja omedelbart. Det är grundläggande för att kunna planera din tid och för att prioritera ditt lärande. Du måste alltid ha den med dig – för nya åtagande, som påminnelse om gamla och för att undvika dubbleringar.
Lärtips 64
Skriv en ”att göra lista” i början av varje arbetspass. Den första punkten på varje ”att göra lista” är, att göra en sådan lista. Läs sedan gårdagens lista och skriv upp det du inte hann färdigt på dagens lista. Kontrollera i din månadskalender att du inte glömmer något du behöver komma i gång med. Om du under arbetet kommer på ytterligare något som behöver göras – skriv omedelbart upp det på din aktuella ”att göra lista”. När dagens arbetspass är slut. Läs igenom dagens ”att göra lista” och känn dig stolt och nöjd med dagens arbete.
Lärtips 65
Ställ upp långsiktiga mål. Hur vill du att ditt liv ser ut om 10 år? Inom vilket yrkesområde vill du arbeta? På vilken nivå? Hur fungerar det med din dröm om familj? Välj utbildning, som gör att du kan förverkliga din framtidsvision. Ompröva din vision en gång om året för att kontrollera om du har anledning att ändra på något. Churchill slog fast att planer ofta måste ändras, men är mycket viktiga eftersom de fått dig att identifiera dina mål, dina förmågor och dina tillgängliga resurser.
Lärtips 66
När du skall bestämma dig för ett yrkesområde är tre skäl viktiga:
1 Vad skulle du känna dig stimulerad av att arbeta med under hela yrkeslivet?
2 Vad har du fallenhet för – kan bli duktig i?
3 Hur ser arbetsmarknaden ut?
Mycket forskning visar att de som mår bäst på arbetet, är de vars arbete ger positiva effekter i andras liv!
Lärtips 67
Du kan öka möjligheterna att lyckas fullfölja din långsiktiga plan. Dela upp den i delar. Då kan du börja ganska snart med del 1 och avsluta den för att sedan fortsätta med del 2. Det är lättare att gå vidare efter ett planerat avslut än att bara fortsätta något påbörjat, om hinder orsakade av yttre eller inre omständigheter dyker upp.

Råd till lärare 43
Underlätta för dina elever att skapa en detaljrik planeringskalender.
Råd till lärare 44
De flesta av dina elever skulle ha glädje av att planera i vilken ordning de utför olika delar ar sitt arbete.
Råd till lärare 45
När du samtalar med en elev om levens långsiktiga studiemål. Ställ frågorna:
Vad har du hittills uppnått?
Vad har du kvar?
Hur känns det inför det återstående arbetet?
Skall du ändra målsättning eller känns det bra?

KAPITEL 11
Hur kan du minska lusten att skjuta upp arbetet – ”det gör jag sedan”.

Lärtips 68
Gör det till en vana att inte följa dina impulser att göra det trevligaste först. Skaffa dig rutinen att aldrig i ditt klassrum eller på din arbetsplats hemma, göra något annat än att fokusera på din uppgift. Välj aldrig att göra något annat, som för ögonblicket känns trevligare, Du slipper så småningom att välja bort det besvärliga. Det blir en vana att göra det först!
Lärtips 69
Varje del av en ”att göra lista” bör vara tydligt avgränsad mot nästa del och kunna utföras på 20 till 60 minuter. Om målet ligger så nära känns det möjligt att uppnå. Ligger det dagar eller veckor borta är det mycket svårare att genomföra.
Lärtips 70
Tar det emot att påbörja en ny uppgift? Analysera vilka olika delar den består av: kunskapssökandet, resultatet – de nya kunskaperna, eller redovisningen av dem. Fokusera på den för dig mest positiva delen så blir arbetet roligare.
Lärtips 71
Vissa dagar känns det svårare att komma igång. Börja med något litet moment: dagens ”att göra lista”. Starta med något relativt lite arbetskrävande. Tillåt dig att ta en kort vilopaus ganska snart.
Lärtips 72
Många av dina vänner skulle kunna hjälpa dig i dina medvetna ansträngningar att få saker gjorda och att skjuta upp mera sällan. Men då måste de få veta att du har den målsättningen. De kan respektera dina fasta arbetstider, stötta dig när du avstår från umgänge, och visa uppskattning för dina ansträngningar eller berätta om hur de gör för att nå samma målsättning.
Lärtips 73
Att lära sig själv att lära sig är hårt arbete. Se den här bokens titel. Många menar att orsaken är deras brist på att ta initiativ, att de skjuter upp saker för ofta eller att de har för låg intelligens är ”dumma”, och att deras intelligens är konstant. Det är delvis fel. Din intelligens är delvis beroende av dina gener, men också av vad du gör. Din intelligens förändras ständigt och LÄRANDE är ett sätt att förbättra den.
Lärtips 74
Problemet att välja mellan aktuellt arbete och något annat du samtidigt gärna skulle vilja göra uppstår ibland. Ofta på grund av att din ”att-göra- lista” inte är komplett.
Lärtips 75
Notera i din almanacka dagarna du lyckas genomföra ditt arbetsprogram och var berättigat stolt. Tillåt dig utan dåligt samvete att bryta mönstret, när något mycket bra skäl plötsligt dyker upp.

Råd till lärare 46
Har du själv problem med valet mellan att ”vänta till sedan” och ”att börja direkt”? Berätta det för dina lever och hur du gör för att lösa det.
Råd till lärare 47
Hjälp dina elever genom att föreslå vilken ordning, det kan vara fördelar med att arbeta med olika uppgifter och att bryta ner omfattande uppgifter i delmål.
Råd till lärare 48
Hjälp dina elever genom att föreslå hur långt de bör ha kommit efter en viss tid.
Råd till lärare 49
Kontrollera att samtliga elever vet vad uppgiften går ut på och hur de skall påbörja arbetet.

KAPITEL 12
Hur kan man behålla fokus? Vi talar om 2 olika sorters störningar. Utifrån kommande: från andra människor, ljud och händelser eller inifrån: nya tankar utan anknytning till det pågående arbetet bara dyker upp. Vi vet inte varför.

Lärtips 76
Välj en tyst lugn plats. Hemma kan vara bra, men ”hemma” innehåller frestelser: saker du borde göra. en säng för en ”kort” vilostund mm. Ett bibliotek där många andra studerar kan inspirera och vara ett alternativ. Fundera också över vilken del av dygnet som passar dig bäst för krävande arbetspass.
Lärtips 77
Störs du av att någon pratar med dig? Visa tydligt – inte nu men gärna under kommande rast. Placera dig så långt fram som möjligt, så minskar risken att bli tilltalad och möjligheten att höra läraren och uppfatta kroppsspråket ökar. Alla privata samtal elever emellan, när undervisning eller grupparbete pågår, är oacceptabla. Det är en fråga om, vilken skolkultur skolledning och lärare måste hävda och prioritera. Kan man inte bidra till arbetet är man välkommen att lyssna och lära, men inte att störa och förstöra. Kommer störningar från din telefon? Den skall naturligtvis vara helt avstängd under lektionstid. Du får kontrollera eventuella ”missade samtal” när du blir ledig. Blir du störd av din dator, när du använder den som arbetsredskap. Använd endast ”helskärmsläge” så att bara sådant som har anknytning till din pågående arbetsuppgift syns på skärmen.
Lärtips 78
Försök aldrig göra två saker samtidigt. Det distraherar alltid att byta ämne. Att ha bakgrundsmusik kan kännas positivt, men bara om du inte ger musiken någon uppmärksamhet alls. Varje ögonblick du hör den distraherar den och du förlorar tid och möjlighet att förstå.
Lärtips 79
Ifrågasätt din egen automatiska reaktion på en störning. Du behöver inte svara omedelbart när din telefon plingar, det kostar ofta mer än vad du får ut av det. Du kan senare prata om det som dykt upp och stört dig. Det är lättare att då hitta eventuella sakskäl för varför man kan vänta med lösningen.
Lärtips 80
Om du känner dig beroende av att ofta lyssna av din avstängda telefon. Känn efter om det är så viktigt för dig att det är värt förlusten av koncentration och kunskap eller bara en ovana, som borde få vänta till nästa planerade paus.
Lärtips 81
Att tugga tuggummi kan kanske hjälpa dig att behålla koncentrationen men i så fall bara för en kort stund. Testernas resultat är väldigt skiftande.
Lärtips 82
Du kan prova fyra olika metoder för att minska risken för bristande koncentrationsförmåga:
Om du läser – läs högt
Läs din ”att-göra-lista”
Ha en återkommande signal var tionde minut i din telefon, som påminner dig om att du skall arbeta.
Undvik att avsiktligt tänka på något annat för att du tycker att lektionen är ointressant.
Lärtips 83
Risken för att plötsligt tappa koncentrationen ökar tydligt, om du är trött eller hungrig. Se till att du får tillräcklig sömn och näring!
Lärtips 84
Planera vilopauser och utnyttja dem. Några av er föredrar fasta tidsintervaller: 25 minuters arbete och 5 minuters vila. Efter fyra pass ta en lite längre paus på ca 20 minuter. Andra föredrar att ta paus när det passar innehållet i arbetet. I din ”att-göra-lista” bör du nu ha brutit ner större avsnitt i delar, som kräver cirka en halvtimmas arbete.
Lärtips 85
Vi har extra lätt för att förlora fokus, när vi arbetar med något utan att uppleva framgång. Ompröva i så fall dina infallsvinklar, dina sätt att bearbeta problemet eller byt arbetsuppgift. Ibland har nya idéer dykt upp i ditt undermedvetna till nästa gång du tar itu med uppgiften.

Råd till lärare 50
Gå noga igenom de olika saker, beskrivna i det här kapitlet, som kan få eleverna att tappa koncentrationen och hur de kan minska var och en sina problem.

Råd till lärare 51
Klargör också att det alltid är negativt att arbeta med flera uppgifter samtidigt. Hjälp dem att förstå att alla drabbas mer eller mindre av sådana störningarna, även du själv, och att besvären kan vara väldigt omfattande och behöver åtgärdas.

KAPITEL 13
SJÄLVFÖRTROENDE för din förmåga ATT LÄRA.

Lärtips 86
När du funderar över hur dina resultat i skola kan påverka din framgång i kommande yrkesliv. Kom ihåg att den elev som i början av sin skolgång snabbt når goda resultat betraktas som duktig att lära. Den som behöver längre tid får inte lika lätt det omdömet. I yrkeslivet är det inte lika avgörande att snabbt vara väldigt duktig inom ett specifikt område. Däremot är det betydelsefullt för framgång att vara ganska duktig inom flera olika områden. Framgång inom yrkeslivet bygger på breda kunskaper och är mer beroende av kloka beslut mindre än av snabba.
Lärtips 87
Vi är starkt påverkade av människor i vår närhet. Om våra föräldrar och i alla fall en del av våra vänner är positiva till lärande, är det lättare också för oss, att tycka att det är viktigt. Vi kan också lättare få praktiska råd om, hur vi ska lyckas.
Lärtips 88
Det är naturligt, när man försöker värdera sig själv, att jämföra sina resultat med andras, men sällan produktivt. Du kan ofta hitta några, som är sämre än du är och några som lyckats bättre. Titta istället tillbaka på dina uppsatta mål. Vilka har du nått? Jämför dig själv – NU med DÅ.
Lärtips 89 Din hjärna är inte förändrad så DITT LÄRANDE går till på samma sätt som i ungdomsskolan. Högskolor och universitet lägger ofta upp arbetet annorlunda. En del elever kan få information och råd av sina föräldrar, andra inte. Kontakta tidigare elever eller ledningen för den utbildningen du sökt för att ta reda på vad som väntar.

Råd till lärare 52
Informera eleverna löpande om uppnådda mål, både delmål och större mål.
Råd till lärare 53
Uppmuntra elever till att känna sig stolta när du ser att de använder tipsen för bra studie och minnesteknik, även om de ännu inte nått de önskade resultaten.
Råd till lärare 54
Hjälp eleverna att identifiera vilken sorts uppgift de har lätt för och vilka de har svårigheter med. Då kan du hjälpa dem effektivare.
Råd till lärare 55
Hjälp till att skapa goda relationer mellan elever och övrig personal vid skolan. Det ökar elevernas trivsel.

KAPITEL 14
Hur möter du eventuell oro inför nya studierutiner? Flera olika sätt att minska oron finns. Inget av dem har visat sig effektivt för alla individer. Om din oro beror på att du tycker det är obehagligt att yttra dig när många hör på, gör korta yttrande då och då, våga t.ex. ställa frågor. Det minskar ditt obehag inför längre framträdande. Övning ger färdighet!

Lärtips 90
Utvärdera om ditt sätt ATT LÄRA fungerar. Den konkreta definitionen på lyckat arbete är inte, att du känner mindre oro utan att du kan se tydliga framsteg i ditt arbete.
Lärtips 91
Oro för att misslyckas är ofta förknippad med negativa tankar som bara stärker oron. Tänk istället på allt du redan lyckats med. Förneka inte din oro utan kontrollera att du i din studieplan vikt undan tillräcklig arbetstid. Du kommer att klara det! Att använda droger eller alkohol för tillfällig lindring är på sikt alltid negativt.
Lärtips 92
Att känna oro inför en redovisning är helt normalt. De allra flesta upplever det! Om resultatet blir så dåligt, som du var rädd för: inse att detta inte är lika förödande, som du föreställde dig. Du kan alltid få göra om och prestera bättre. På så sätt kan du tygla och minska din oro.
Lärtips 93
Acceptera inte att vissa reaktioner: hjärtat bankar, stela muskler, svettning och förvirring är uttryck för nervositet. Du kan uppleva samma sak, när du blir entusiasmerad och upplever något mycket positivt.
Lärtips 94
Mindfulness meditation innebär att börja med två minuter varje dag. Låt tankarna komma och gå utan att på något sätt ta ställning till dem och värdera dem, precis som moln på himlen eller vågor, som slår mot en strand. De dyker upp och försvinner. Efter en tids träning har du utökat din förmåga och kan förlänga dina pass till fem eller tio minuter. En del människor mår mycket bättre av Mindfulness meditation – andra upplever ingen skillnad. PROVA!

Råd till lärare 56
Kontrollera om din institution ger några råd till elever som oroar sig för sina resultat.
Råd till lärare 57
Be de elever som oroar sig för sina resultat att berätta det och varför för dig.
Råd till lärare 58
Håll oroliga elever noga uppdaterade om vilka krav skolan ställer på dem för att studierna skall fungera.
Råd till lärare 59
Erbjud alla elever samma hjälp och stöd. Även dem som inte bett om det.
Råd till lärare 60
Ta inte på dig ansvaret för att behandla eller lösa all den oro dina elever kan uppleva.

SAMMANFATTNING
Nedanstående tio punkter inspirerar alla varandra och kan läsas i valfri ordning.

intresset ökar
skapar nyfikenhet
gör det lättare att minnas
ökar förståelsen för uppgiften
förbättrar provresultaten
skapar mer kunskaper
ger bättre självförtroende
skapa uthållighet
målen känns lättare att nå
skapar mindre lust att skjutas upp

LÄRANDET kan beskrivas som en stimulerande resa. Man lockas hela tiden att gå vidare. Sluta aldrig att vara NYFIKEN!
Orden: VAR? NÄR? VAD? VEM? VILKA? VARFÖR? och HUR? är all kunskaps ursprung!

Lycka till!
Håkan Järbur