Föreningens mål och arbetsuppgifter

Vi som var anställda vid Institutet för Individanpassad Skola under åren 1992 till 2004 vill, med den ideella föreningen som motor, att vårt då framgångsrika arbete skall få fortsätta. Vi försöker via den här hemsidan låta dig ta del av hur vi organiserade undervisningen och vad vi lärde oss.

I Individanpassad Skola väljer varje elev, med lärarens hjälp, efter sina förkunskaper anpassade arbetsuppgifter och får arbeta med dem på det för var och en effektivaste sättet, under den tid hen behöver för att lyckas. Därmed skulle ett enormt resursslöseri som pågår i svensk utbildning, både i ungdomsskolan och i högre utbildning, kraftigt minska. Fler skulle stimuleras att använda större del av sin medfödda förutsättning. 

Den Ideella föreningen Individanpassad Skola, har som arbetsuppgifter och mål att: 

• Kartlägga hur många pedagoger och inom vilka ämnen och åldersgrupper lärsystemet INDIVIDANPASSAD SKOLA helt eller momentant tillämpas: i ungdomsskola, vuxenutbildning, dag och kvällskurser, högskola/universitet och företagsutbildning.


• Informera de som har kollegor, som arbetar med liknande metodik inom samma ämnen om varandra, för att skapa grupper för utbyte av erfarenheter och fortsatt utveckling av lärsystemet.


• Med hjälp av medlemsintäkter kunna arvodera betydelsefulla insatser för lärsystemets utveckling t.ex. gruppledare för vissa ämnen och nivåer, fortsatt utveckling av MUB, eller andra för LÄRSYSTEMET INDIVIDANPASSAD SKOLA viktiga insatser. Hör av Dig till styrelsen med din idé. 

Skolminister Lotta Edholm uttalar sig i Svenska Dagbladet den 9 september 2024 om den 2011 förändrade skollagen: ”Tanken var god, men har lett helt fel”. Lotta Edholm fortsätter: "Skolan är i sig ett arbetsmiljöproblem. Alldeles för många barn upplever att skolan är för stökig. Mobbningen ökar. Den psykiska ohälsan ökar, inte minst bland flickor. Antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket har ökat med mer än hundra procent på tio år. Sverige sticker ut internationellt när det gäller stök och bråk och otrygghet. Det är faktiskt så att skolan sannolikt är den största brottsplatsen för barn och ungdomar. Det är ju helt oacceptabelt". 

Enormt resursslöseri pågår i både grundskola och gymnasieskola. Eleverna stimuleras inte till att maximalt utnyttja SIN FÖRMÅGA till lärande. En alltför stor del av arbetet präglas fortfarande av att alla elever oavsett förkunskaper, helst skall lära sig samma sak, på samma sätt, på samma tid. Det leder till att många upplever skolan som meningslös och andra upplever sig som misslyckade. De får hjälp men ibland för sent och på fel sätt. Tyvärr slutar båda grupperna att använda den kapacitet de har. Många elever lämnar grundskolan utan att ha nått godkänt i alla ämnen och cirka 25% av gymnasieskolans elever tar inte examen. Detta leder till disciplinproblem i skolan och ökad benägenhet för ungdomskriminalitet i samhället. 

Lärsystemet Individanpassad Skola gör det möjligt för alla elever att under hela skoltiden maximalt utnyttja sin förmåga till lärande. Alla elever får mer kunskaper och övning i att använda dem på bästa sätt: en enorm ökning av svenska folkets förutsättning att må bra. För att lämna den ursprungliga pedagogiken, med målet att alla elever skall lära sig samma sak på samma sätt, vilket skapat dagens 9-åriga skola med olika långa påbyggnader men samma pedagogiska metodik, behöver olika förändringar i arbetssätten i klassrummet genomföras. Många lärare måste förändra sitt sätt att undervisa. 

Rätt arbetsuppgift

Anslå, gärna flera lektioner, åt att med hela elevgruppen gå igenom vilka kunskaper terminens / läsårets arbete leder till. Tydliggör vilka kunskaper som utgör grundkursen, de som vi alla behöver för att spela en aktiv roll i samhället och som krävs för godkänt betyg, och vilka arbetsuppgifter man behöver arbeta med för att nå dit. All övrig kunskap och de högre betygen når man genom Önskekurserna. 

Rätt arbetssätt

Människor har olika sensoriska inlärningsvägar. 30% är visuella, 25% är auditiva, 15% är kinestetiska och 30% har blandad modalitet d.v.s. växlar modalitet efter krav. De sistnämnda 30% är de människor som lär sig bäst. Var och en av de övriga grupperna kan bli en problemgrupp beroende på hur undervisningen är upplagd. Dr Walter Barbe slog också förutom ovanstående fast att de barn som gjorde de största framstegen i skolan var de vars modalitet stämde bäst överens med lärarens. Många elever lär sig alltså bäst genom att läsa, andra genom att lyssna och genom att skriva stödord eller bygga tankekartor s.k mindmaps. När Du som lärare beställer nästa års böcker, eller Du som målsman tar del av dem, kräv att de också är ljudböcker. Mellan 50 och 60% av mina elever, väsentligt fler än de 25% auditiva tog tacksamt emot de band som jag erbjöd med motiveringen: Du förstår, om jag läser och lyssnar samtidigt blir det ännu bättre. 

Tid att lyckas

Vissa lektioner, eller delar av dem är vikta för genomgångar, redovisningar av Önskekurser - eller annat gemensamt arbete. Övrig tid, skoltid och eller hemarbetstid, ägnar sig varje elev åt sin aktuella pågående arbetsuppgift. Samtliga elever får på så sätt den tid de behöver för att göra färdigt, att nå de kunskapsmål uppgiften kan leda till. Ingen behöver börja på nästa arbetsuppgift före det.

MUB

I MUB, Mål och Utmaningsbank kan varje elev med lärarens hjälp oavsett ämne och årskurs utläsa vilka kunskapsmål läroplanen satt upp. Varje elev kan då utifrån sina befintliga kunskaper, välja bland de utmaningar som leder till de kunskaper och färdigheter som saknas. Om betyg ges i det aktuella ämnet och årskursen kan eleven med lärarens hjälp också se till vilka betyg de räcker. Eleven kan alltså välja att arbeta mot sitt i förväg valda betygmål. Alla arbetsuppgifter är kvalitativa. De kräver faktasökande, värdering av faktas trovärdighet och slutsatser. En del av arbetsuppgifterna ger den kunskap som krävs för godkända betyg. Det är de kunskaperna som behövs för att vara delaktig i vårt samhälle, grundkurserna, medan kunskaper därutöver, för de högre betygen erövras genom Önskekursutmaningar. Eleven söker sedan den information hen behöver och löser uppgiften. Varje elev får alltid den tid hen behöver för att göra färdigt före nytt val av utmaning.
Vår förening behöver hjälp i form av fler utmaningar, som leder till kunskaper i såväl grundskolans olika ämnen och årskurser som i gymnasiumskolans allmänna ämnen. Till dig som gett ut eller kommer att ge ut läroböcker. Komplettera dina tidigare och dina kommande läromedel med så många KVALITATIVA utmaningar som möjligt. Gärna i form av ljudböcker. Den insatsen skulle kraftigt förbättra våra AUDITIVA ELEVERS LÄRANDE. För dem och för många andra elever ger detta i kombination med deras egna anteckningar fler effektiva sätt att minnas de nya kunskaperna.

Läsförmåga

Nödvändig läsförmåga domineras av två krav: Läshastighet i kombination med Läsförståelse. Avsluta aldrig utvecklingen av respektive elevs läsförmåga. Sökandet efter fullständiga svar på utmaningarna i MUB ger mycket lästräning. För att stimulera till kritiskt tänkande skapade vi ämnesrum, inte bara i språk svenska och naturorienterande ämnen, utan också i samhällskunskap, historia och religion. Dit förlades så mycket som möjligt av arbetet i respektive ämne. Referenslitteraturen i rummen var utvald så att eleverna stimulerades att ifrågasätta den först hittade lösningen. Om möjligt fanns en del av kunskapskällorna precis som läroböckerna inspelade på band. Många elever föredrog att läsa och lyssna samtidigt. Samhället ställer krav på nästa generation med begreppet SKOLPLIKT. Om vi ersätter det med SKOLERBJUDANDE, som innehåller kunskaper och färdigheter individen och samhället behöver, får vi en till sin längd flexibel skola med rörliga gränser mellan olika stadier. Individen och samhället skulle fungera bättre.
Rätt arbetsuppgift, Rätt arbetssätt, Tid att lyckas, MUB och Läsförmåga hjälper eleven att ta steg på vägen mot att lyckas, att uppleva framgång i skolan: Jag kan, jag duger! Om alla fem förverkligas i samverkan når eleven den ideella föreningens mål: Varje elev skall ges möjlighet att maximalt utnyttja sin specifika förmåga till lärande. Detta leder till större självförtroende och därmed färre disciplinproblem i skolan, alla har ju fullt upp med att lösa för dem själva viktiga utmaningar. Det skulle också leda till mindre ungdomskriminalitet i samhället.